Bävar inför mogondagen.
I morgon är det begravning och jag ser verkligen inte fram emot det.
Det är verkligen så jävla orättvis som helst. Hon skulle fan levt i dag.
Varje gång jag tar bussen från skolan hemåt mot Nybro ska givetvis BUSSFAN köra förbi sjukhuset. När man åker där förändras man helt. På något sätt blir man helt ja, typ invikt i sig själv och bara försöker hålla tårarna borta liksom. Man tänker tillbaka på när du låg där och vi var och hälsade på dig. Du var så smal, hade gått ner 25 - 30 kilo och du kämpade. Du var ändån den där Jenny som du alltid har varit, fast du var sjuk. Ja, då kan man ju inte riktigt säga att du var den där vanliga Jenny. Men du var du liksom. I morgon ska vi begrava det som finns kvar av dig. Din kropp närmare sagt. Vart du är du nu Jenny, kan man tänka sig? Inte är du i kroppen vi ska begrava i morgon i alla fall. Du är någon helt annan stans. Och vi saknar dig som FAAAN!
Det finns inga ord för hur mycket vi saknar dig Jenny.
Älskar.
Det är verkligen så jävla orättvis som helst. Hon skulle fan levt i dag.
Varje gång jag tar bussen från skolan hemåt mot Nybro ska givetvis BUSSFAN köra förbi sjukhuset. När man åker där förändras man helt. På något sätt blir man helt ja, typ invikt i sig själv och bara försöker hålla tårarna borta liksom. Man tänker tillbaka på när du låg där och vi var och hälsade på dig. Du var så smal, hade gått ner 25 - 30 kilo och du kämpade. Du var ändån den där Jenny som du alltid har varit, fast du var sjuk. Ja, då kan man ju inte riktigt säga att du var den där vanliga Jenny. Men du var du liksom. I morgon ska vi begrava det som finns kvar av dig. Din kropp närmare sagt. Vart du är du nu Jenny, kan man tänka sig? Inte är du i kroppen vi ska begrava i morgon i alla fall. Du är någon helt annan stans. Och vi saknar dig som FAAAN!
Det finns inga ord för hur mycket vi saknar dig Jenny.
Älskar.
Kommentarer
Trackback
