Soligt och fint men ändå kan livet ändras

Hej alla glada filurer!

I dag är en sådan fin och härligt dag som det var i fredags på Jennys begravning. Jag kan verkligen inte sova om nätterna det är så jävla hemskt. Det enda jag ser när jag blundar och ska försöka sova är när Jenny sänks ner i jorden och kusinerna bryter ihop. Det kommer aldrig att försvinna. Usch, kusinerna grät precis som barn gör när de slår sig, de stog där på andra sidan graven och grät och grät och grät, och jag grät och grät och grät precis som alla andra grät och grät och grät. Det var skit jobbigt VILL ALDRIG MER UPPLEVA NÅGOT SÅDANT! - jag skulle aldrig klara det en gång till.

Men jag orkar inte skriva mer om det för då bryter jag bara ihop ännu mer och jag pallar inte göra det längre när jag sitter vid datorn. På något sätt är detta mitt sätt att bearbeta min sorg känns det som, det är här det mesta av mina känslor kommer ut - och förståss på huvudkudden innan jag lyckas somna. Nu är det liksom känsligare att prata om Jenny än vad det var innan begravningen och det gör så ont. Vi saknar dig Jenny.

Men som sagt jag lägger ner det där med sorgen för denna stunden och detta inlägg.

Och byter ämne totalt. Sommarjobbet ser mörkt ut, hamnar förmodligen på Sibylla en sommar till. Okej det är kul och så men jaa, säger inge mer. Hoppas på Smycka, glitter och scorett som inte har meddelat mig något ännu. Handel är som sagt mycket bättre lön. Men vad är väl ett jobb på Sibylla ;) Man får som sagt ta det man får och hoppas på något bättre till nästa sommar! Då jag förhoppningsvis har pluggat ett år på universitetet i växjö och har chans till att få jobb på någon bank eller något som har med ekonomi att göra.

Helt sjukt att jag tycker sådant är kul egentligen, jag menar när jag gick ut nian skulle jag ut i vida världen och tjäna pengar och ha att kul innan jag skulle plugga vidare (liten som man var hade man inga andra tankar liksom) men nu, 3 år senare så vill jag hellre satsa på en stark karriär och tjäna fett med pengar.

Men men, livet kan ändras drastiskt när det gäller sjukdommar och en massa annat skit och under sådana tider är det endast de sanna vännerna som stannar. //Em.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0