hej då, kanske?

I dag åkte du till lindköping, det kanske var sista gången du träffar dina barn? din man? din familj? din släkt? ja ditt hem. Jag kom hem och pratade med mammsen, det kommer tråkiga nyheter varje dag nu. Jag kommer inte klara detta, slutet av denna veckan kommer säkert vara hemsk, jag väntar mig det. Men hoppas fortfarande på det bästa. Det känndes så jobbigt när jag hörde att våra älskade kusiner hade rasat samman igår, de har verkligen tagit förväl, sagt hej då vi ses i nangijala. MEN NEJ DET FÅR INTE VARA SÅ! (nu sitter jag och lipar) jag pallar inte sådant här, inegn av oss gör det. INGEN. Men jag är stark och kämpa på visar inga känslor någonstans är bara mitt vanliga jag, men när det väl kommer till kritan är jag den som sitter och lipar. Lipar framför datorn, vad är det här för jävla skit. Det är för tidigt att snacka om döden, det får bara inte hända. SNÄLLA säg att det bara är lite enkel vanlig hederlig ledverk eller något. LÅT HENNE FÅ LEVA! Jag orkar inte...

Vi hoppas fortfarande på det bästa och vad som än händer så finns vi här för dig! Vi älskar dig. Vi tar hand om din familj om något händer. Vi finns vid deras sida och tar hand om dem. Krya på dig. Vi önskar dig all lycka och vi ses när du kommer hem... 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0